Nämen vad är det här för krav? Direktionen för Fagereds sanatorium tyckte sig överraskad av arkitekt Langes senaste räkning. Det här kunde man bara inte gå med på.

Men låt oss backa bandet. Vad hände på Fagereds sanatorium för hundra år sedan? Vintern och våren 1926? Direktionens protokoll ger en del av svaret, och det är i dem vi finner räkningen som ifrågasattes.

Arkitekt Rudolf Lange i Göteborg hade ritat sanatoriet och varit med vid dess uppförande, samt ordnat en del småsaker med byggnaden efter att sanatoriet tagits i drift.

Under vintern har det kommit en räkning från arkitekten, för uppdrag genomförda den senaste tiden. Men där finns också en gammal post, från hösten 1921.

Sanatoriet hade då bestämt sig för att det kunde vara lämpligt med en valvöppning mellan de båda dagrummen. Men man kan ju inte bara slå upp ett valv hur som helst. Väggen kan ju vara bärande.

Det var den nu inte, enligt Lange – och valvet kom till på enkelt sätt.

Sagan slut? Nej, nästan fem år senare kommer alltså den här saken med på räkningen från arkitekten. Lange vill ha betalt för svaret om väggen. Direktionen trodde inte att den saken skulle kosta något alls, märkligt nog kan tyckas.

Eller vad tycker du? Är du team Lange eller team direktionen i den här frågan?

Kanske är det irritation över kravet om betalning för det nu nästan fem år gamla svaret om väggen och valvet som gör att Langes efterfrågade betalning för en skiss för maskinistbostaden delvis nobbas. Arkitekten vill ha 200 kronor för skissen, men direktionen ansåg ”arvodet kunna reduseras till kr 100 :- enär ifrågavarande ritning endast var en skiss i avkopiering av förut befintlig ritning och den i skissform gjorda ändringen huvudsakligas bestod i omplacering av en del fönster”. (Ja, direktionen stavar reduseras på det sättet.)

Herrarna i direktionen – ingen av dem arkitekt – tycker alltså inte att de där flyttade fönstren på ett papper kan vara värda 200 spänn. Hundra får räcka.

När allt summerats och diskuterats kommer direktionen fram till att arkitekten ”måtte åtnöja sig” med 550 kronor istället för de 700 som står på hans inskickade räkning.

I övrigt då, denna vinter och vår för hundra år sedan? Man köper kol att elda med, betalar en anställds sjukhusräkning och anställer en ny tvättförestånderska. Kvinnorna i personalen heter sådant som Mimmi, Elsa, Linnéa, Ingeborg, Ragnhild, Martha, Kalla och Sigrid.