Fagereds sanatorium ligger på en liten höjd i landskapet. Mellan landsvägen och den stora sanatoriebyggnaden ligger en grässlänt. Midsommarfirandet här på bilden har förmodligen tilldragit sig på den gräsmattan. Vilket år som fotografiet är ifrån vet vi inte exakt, men vår gissning är att bilden är tagen en midsommar under det tidiga 1940-talet. Om det enbart är patienter på bilden, eller både patienter och anställda vet vi inte heller.
Ikväll har vi varit på Lia Hof – alltså gamla Liahemmet som ju är gamla Fagereds sanatorium, och hållit föreläsning om sanatoriet. Vi har varit här flera gånger under våra efterforskningar och nu var det kul att få komma tillbaka och inte bara ställa frågor utan faktiskt ha något att berätta.
Det finns otroligt mycket att förtälja om Fagereds sanatorium. I regionarkivet finns 25 hyllmeter med handlingar… Verksamheten var igång i drygt 50 år och det hann hända mycket med både vården och patienternas situation under den tiden. Men föreläsningen som berättar om allt skulle bli olidligt lång. Det blir att göra ett urval som vi tror passar hos varje enskild publik.
I höst ska vi hålla fler föreläsningar och då kommer urvalet att bli lite annorlunda än det var ikväll.
Eftersom Rebecka har släktingar som vårdats här blir det också känslosamt att komma till Lia och prata och visa bilder. Det var ju här de var! I hopp om att bli friska. Men inte alltid med den utgången, tyvärr. Behandlingen fungerade för många, men inte för alla.
Sankt Pers nycklar och Adam och Eva hälsar välkomna på Öland denna majvecka. Alvaret står i blom. Fågelskådarna flockas vid dammar, lundar och längs stengärdsgårdar. Över fälten cirklar rovfåglar i sökande efter byte. Röd glada, brun glada, brun kärrhök, ängshök… Och vid parkeringsplatsen vid Ottenbys lundar sjunger rosenfinken. Härmsångaren spelar i lunden. Näktergalen sjunger vid sockerbruksdammarna i Mörbylånga och strax intill fick vi se en rörhöna. Och så var det snatteranden, tornseglaren och gråhakedoppingparet och deras ungar… Kattugglorna finns i trädet vid huset där vi bor.
Men världsarv var det ja. Södra Ölands odlingslandskap är med på Unescos lista över världsarv sedan 2000. Betydligt längre än så har människan hållit betande djur här, och odlat markerna. Och så är det fortfarande. Kor och får rör sig över markerna.
Häromdagen drog dimman in över gårdar, kvarnar och gravfält, och betande hästar. Värmen och kylan ska bestämma vem som ska styra, och under kampen är det som att tiden står still.
Här stundar läsfest, hoppas vi! Carl-Johan Vallgrens senaste roman – Din tid kommer – låter Fagereds sanatorium vara med på ett hörn, men då som Lyahemmet. Det är en lätt förklädnad utifrån det namn anläggningen hade under många år då långvård och psykiatrisk vård bedrevs i lokalerna. Då kallade anläggningen för Liahemmet, och det är så de flesta nu levande hallänningar refererar till stället. Sanatoriet stängde ju 1965, när lungkliniken i Halmstad öppnade. Vi fick tag i ett exemplar av boken tidigare i veckan och nu stundar läsning.
Vad har vi här? Fanor och plakat och ett långt demonstrationståg? En man spelar dragspel och en annan är beredd att ta upp fiolen. Några personer ser på tåget när det passerar. En man tittar ner på ståhejet från ett öppet fönster. Tre flickor står tillsammans på gräsmattan.
Platsen är Fagereds sanatorium och fotografiet är troligtvis från något av åren runt 1940. Trädets kvistar saknar ännu löv. Det här är en av bilderna i en serie om flera, och tack vare inspel från Fageredsbor vet vi att det här är bilder från ett Valborgsfirande. På ett av de andra fotografierna syns unga kvinnor i vita klänningar – så kallade vårflickor.
Det hela har formen av en demonstration, men är den allvarligt menad? Plakaten bär budskap om att patienterna ska tillåtas vara uppe längre om sommarkvällarna . Ett plakat säger att man inte ska klövra (hångla) i dagrummet. ”Välkommen härliga vår!”, säger ett tredje.
Ordningsregler på sanatoriet, var en av alla de saker som vi inte tog upp under vår senaste föreläsning i ämnet Fagereds sanatorium och den stora striden mot lungsoten. För det finns ju så mycket att berätta! Ja, i veckan höll vi föreläsning hos Föreningen Varbergs Museum och mötte en intresserad publik. Flera bland åhörarna hade koppling till anläggningen på ett eller annat sätt.
Men ordningsreglerna var det ja. De är flera och kommuniceras bland annat i sanatoriets första årsredovisning. Den första paragrafen säger att man som patient ska följa de föreskrifter som ges av läkare, husmor och sköterskor. Paragraf 2: ”Patient skall gå till sängs och stiga upp på fastställd tid, punktligt infinna sig till måltiderna samt på föreskriven tid intaga anvisad plats å ligghallen och där kvarbliva den bestämda tiden. Promenader få endast företagas efter läkarens ordination och inom det område som av honom anvisas. Endast efter medgivande av läkaren må patient avlägsna sig utom sjukhusets område.”
Reglerna förbjuder också hurrarop och visslingar i sovrummen, liksom sång och musik. Snus och tobak får inte brukas, om inte läkaren ger tillåtelse till det. Kortspel och spel om pengar är också förbjudet.
Den sista paragrafen lyder: ”Anser sig patient hava skäl till klagomål anmäles sådant hos läkaren eller direktionen.”
I början av den här månaden hade vi glädjen att få berätta om Fagereds sanatorium för en publik i Adas hus i Källsjö, som ligger helt nära Fagered. Det här var en föreläsning på sanatoriets hemmaplan. Bland åhörarna fanns personer som arbetat i huset under den tid som det användes som sjukhus för långvård och psykiatriska sjukdomar – alltså årtiondena efter att sanatoriet stängde verksamheten. Så fint att få ta del av deras berättelser.
Det här var den första av flera inplanerade föreläsningar. Nästa blir på ett föreningsmöte i Folkets hus i Varberg i april. Det blir en lite annan föreläsning där än den vi höll i Källsjö eftersom vi vill anpassa föreläsningen efter publiken. Vill du eller din förening ta del av berättelsen om Fagereds sanatorium och den stora kampen mot lungtuberkulosen? Välkommen att kontakta oss.
Sanatoriekuren påbjuder mat i mängder. Sålunda: Ska det ätas frukost? Servera middag. Vad menas? Jo – den som studerar menyn på Fagereds sanatorium finner att snart sagt varje mål mat påminner om en rejäl middag.
Två frukostar serverades, den första vid klockan 08.00 och den andra vid 09.30.
Frukost – i årsberättelsen tolkar vi detta som andrafrukosten, men vi vet inte säkert – kunde under åren 1914 – 1916 innebära:
Måndag: Stekt sill med gräddsås och potatis samt medvurst
Tisdag: Pytt i panna
Onsdag: Sill och potatis med löksås samt kalla köttbullar
Torsdag: Lappskojs
Ja ni förstår konceptet…
Och middagen – serverad vid 13.30 – bestod av:
Måndag: Färsk oxbringa med pepparrotssås samt rabarbersoppa med skorpor
Tisdag: Rimmad kalvbringa med potatispuré samt vitkålssoppa
Onsdag: Kallops med rödbetor och filmjölk
Torsdag: Ärtor med fläsk, pannkakor med sylt. Så klart.
Kvällsmat serverades också – både mat och dessert. På menyn hittar vi rätter som stekt vittling och choklad, berlinerkorv och risgrynsgröt, mervurst, pressylta och löksill samt te och kall fläskkarré med lingon och potatisgrynsgröt.
De rikliga serveringarna var en del av kuren. Patienternas vikt följdes noga av läkarna och sjuksköterskorna och i årsberättelserna kan vi se resultatet av vården – hur många patienter som gått upp respektive ner i vikt. Och just de här åren ökade kroppsvikten hos 242 patienter. Hos 35 patienter minskade kroppsvikten under vistelsen på sanatoriet och i tre fall förblev vikten oförändrad.
Vi snickrar på ett föredrag. Vi ska berätta om Fagereds sanatorium i ord och bild, men de som arbetade och vårdades där under de första decennierna är borta sedan länge. Vi kan inte fråga dem hur tillvaron där var. Det som däremot finns är journaler, fotografier, inskrivningslistor och årsberättelser. Vi har varit i Region Hallands arkiv i Halmstad och kopiatorn har fått gå varm. Nu är det bara att plöja alla papper och sortera bland viktigt och mindre viktigt. Det finns så mycket att berätta!
Julkommittén 1941 står det textat på fotografiet. I det här fallet får vi förstå det som att någon eller några av patienternas föreningar på Fagereds sanatorium skapat just en julkommitté. Om det planeras julfirande, eller är annat i görningen låter vi vara osagt. Tre kvinnor och fyra män deltar i mötet. Vi ser lockat hår, kavajer, slips och väst, och på bordet ett bläckhorn och en skrivmaskin. Alla ser ut att ha rediga skor på fötterna. Inga inneskor eller tofflor.
Patientföreningarna fanns med redan från sanatoriets första år i drift. Stadgarna till Fagereds Kvinnliga Patienters Hallförening antogs vid ett möte den 6 november 1918, alltså bara några år efter att sanatoriet öppnat 1914. Föreningens syfte var att låta medlemmarna läsa de tidningar som föreningen prenumererade på – gissningsvis ett billigt nöje för patienterna. Hallföreningen Kamraterna, för de manliga patienterna, hade liknande verksamhet.
Länge fanns en kvinnlig och en manlig förening. Inte så konstigt. Vården var uppdelad i kvinnlig och manlig avdelning. Kvinnornas förening prenumererade tidningar fanns att tillgå på den kvinnliga sidan, männens på den manliga.
Exakt hur många föreningar som verkat vid sanatoriet är lite oklart. Men vi vet genom besök vid regionens arkiv i Halmstad att de kvinnliga och manliga hallföreningarna, föreningen Nöje och Trevnad samt Fagereds Patienters Understödsförening gick samman till en enda förening vid nyåret 1942 – 1943. Mötesprotokollen låter oss förstå att medlemmarna tyckte det var bäst och enklast så.
Att tillbringa julen på sanatoriet kan ju knappast ha varit vad man önskade som vare sig yngre eller äldre patient. Men gemenskapen med de andra patienterna kanske ändå gav något slags tröst.
Gillberg & Kvint 