Träd med mäktigt lövverk i Lia, vid promenadstigarna i närheten av det gamla sanatoriet. Bild: Dick Gillberg
Den 5 februari klockan 19 ska vi berätta om Fagereds sanatorium hos Okome föreläsningsförening och den 12 februari ska vi hålla föreläsning hos Falkenbergs föreläsningsförening på Stadsteatern i Falkenberg. Hoppas att vi ses vid något av tillfällena!
Fagereds sanatorium fungerade som länssanatorium. Det var alltså hallänningarnas sanatorium – oavsett om de bodde i Laholm och Kungsbacka eller någonstans där mittemellan. Vill du höra oss berätta om sanatoriet hos din förening? Hör av dig! Vi nås på rebecka(at)gillbergkvint.se och dick(at)gillbergkvint.se.
Personalbostad vid Fagereds sanatorium en vinterdag. Bild: Anita Anderssons bildsamling
En av de saker som är spännande med att göra research om Fagereds sanatorium är att historien i stora delar inte är berättad. Det finns en hel del att läsa om Liahemmet i lokalt utgiven litteratur, men 1910-talet, 1920-talet och de närmast därpå följande decennierna är inte behandlat i varken artiklar eller böcker i någon vidare omfattning – åtminstone inte vad vi kunnat upptäcka.
Det finns så mycket att berätta om sanatoriet och vi hittar nya spår att följa mest hela tiden. Tiden ja, det är den som ska till för att det ska bli något.
Det här året har vi bland annat upptäckt att en av våra släktingar var på Fagereds sanatorium långt tidigare än vi förut har förstått. Vi har bland annat fått intervjua personer som arbetat på sanatoriet, och ett par av överläkarens Victor Steffens döttrar. Regionarkivet har varit till otrolig hjälp och därtill har vi ägnat lite för mycket tid åt Svenska Tidningar – Kungliga Bibliotekets fantastiska söktjänst som är lite av ett kaninhål.
Stort tack till alla som bidrar och hjälper!
I november föreläste vi på Varbergs Teater, hos Varbergs Föreläsningsförening. Bild: Dick Gillberg
Syftet med alltihop är så klart inte bara att stilla den egna nyfikenheten utan också att dela med sig av det vi lyckas ta reda på. Flera föreläsningar har det blivit under året, och det är vi väldigt glada för.
I oktober berättade vi om sanatoriet hos Hembygdsföreningen Gamla Varberg. Bild: Dick GillbergI början av november berättade vi om vår research på Arkivens dag, på arkivet på fästningen i Varberg. Bild: Dick Gillberg
Fler föreläsningar är inbokade – den 5 och 12 februari 2025 ska vi berätta om sanatoriet igen, i ord och bild. Mer information om tid och plats kommer. Hoppas att vi ses då.
Fagereds sanatorium var i drift 1914 – 1965. I dag används anläggningen som hotell. Bild: Dick Gillberg
Vi har glädjen att i ord och bild få berätta om Fagereds sanatorium vid tre tillfällen i höst. Det blir föreläsningar med ganska olika inriktning.
Torsdag 31 oktober klockan 19.00, Folkets hus på Magasinsgatan 15 i Varberg, Hembygdsföreningen Gamla Varberg – föreläsning med fokus på kopplingar mellan sanatoriet och Varberg.
Lördag 9 november – tid meddelas senare – Arkivens dag, arkivet i Karl XI:s stall på Varbergs fästning – föreläsning med inriktning mot själva researchen. Vi berättar om hur vi gjort efterforskningarna om sanatoriet.
Måndag 11 november klockan 19.00, Varbergs Teater, Varbergs Föreläsningsförening – föreläsning med fokus på kulturlivet på sanatoriet och en del om den romantiska föreställning som fanns om tuberkulos förr. https://secure.tickster.com/sv/908m8xulumz6cx6/selectevent
Brev från J Dahlanders Tapetfabriksaktiebolag till arkitekt Lange i februari 1914. Brevet finns på Regionarkivet i Halmstad. Bild: Dick Gillberg
Vi har varit i Regionarkivet igen. Här i Halland ligger det i Halmstad. Under sjukhuset. Denna varma sommardag var det svalt att komma dit ner. Där står hylla efter hylla med arkivhandlingar. Någon gång räknade vi ut att det finns drygt 25 hyllmeter med material från Fagereds sanatorium i arkivet.
Man kan simma i materialet, dyka och djupdyka. Vi försöker föra logg över vilka vägar vi undersökt, vilka vi känner till men ännu inte har undersökt, och vad som eventuellt finns att hitta i övrigt. Det gör arbetet hanterbart.
Vi har en förteckning över vad som finns i Fageredsarkivet. Den är till stor hjälp. Att man vill titta i årsredovisningar och listor över inlagda patienter är självklart. Men man kan också öppna en kartong lite på måfå och det gjorde vi i dag.
I den fann vi korrespondens rörande sanatoriets första möblemang och utrustning. Sängar, sänglinne, handdukar och porslin behövde köpas in och företag från skilda orter skickade information till arkitekt Rudolf Lange och hans medarbetare om vad man hade att erbjuda.
Den här korrespondensen är knappast något vi ser som absolut nödvändigt att djupdyka i här och nu – men visst är det kul att få se hur vacker korrespondensen var. Excell – nix. Inte 1914. Här är det sirliga brevhuvud som gäller.
Eller vad sägs om skrivelsen från tapetfabriken i Göteborg här ovan? Visst är den tjusig? Markiser och rullgardiner verkar vara inköpta.
Eller vad sägs om Göteborgs Porslinsfabriks brevhuvud här nedan? Inte så pjåkigt det heller.
Brev från Göteborgs Porslinsfabrik till arkitekt Rudolf Lange i februari 1914. Brevet finns på Regionarkivet i Halmstad. Bild: Dick Gillberg
Agneta med porträttet som hennes pappa Victor Steffen gjorde av henne. Bild: Dick Gillberg
Victor Steffen tjänstgjorde som läkare på Fagereds sanatorium från 1920-talets mitt till slutet av 1950-talet då han gick i pension. Som överläkare styrde han över vården på sanatoriet, men han var också flitigt engagerad i föreläsningar, filmförevisningar, besök av teatersällskap – sådant som arrangerades för att sprida trivsel på anläggningen.
Vi vet sedan tidigare att Victor Steffen var konstnärligt lagd. Flera personer har vittnat om att han på lediga stunder gärna målade och spelade musik. Vi har också stött på en och annan målning från hans pensel under våra efterforskningar.
Nyligen hade vi den stora glädjen att få intervjua en av Victor Steffens döttrar – Agneta. Från henne har vi fina historier om livet i Lia, men vi fick också i mötet med henne en fördjupad kännedom om Victor Steffens kreativa skapande.
Se på bilden här ovan på lilla Agneta, skapad i akvarell av pappa Victor någon gång på 1940-talet. Visst är den fin?
Victor Steffen skapade också sagoböcker till sina barn. Här är en bild från en sådan bok:
Barnbok till dottern Agneta, skapad av Victor Steffen. Bilderna i boken är gjorda i akvarell. Texten på sidan lyder: ”Och snart var han hemma, o troll o kossa o hund o katt, de blevo så glada, o jubla av skratt.” Bild: Dick Gillberg
Fagereds sanatorium ligger på en liten höjd i landskapet. Mellan landsvägen och den stora sanatoriebyggnaden ligger en grässlänt. Midsommarfirandet här på bilden har förmodligen tilldragit sig på den gräsmattan. Vilket år som fotografiet är ifrån vet vi inte exakt, men vår gissning är att bilden är tagen en midsommar under det tidiga 1940-talet. Om det enbart är patienter på bilden, eller både patienter och anställda vet vi inte heller.
Rebecka utanför Lia Hof en kväll i juni 2024. 85 år tidigare vårdades hennes släktingar här. Bild: Dick GillbergFöreläsning i hotellets frukostmatsal. Bild: Dick Gillberg
Ikväll har vi varit på Lia Hof – alltså gamla Liahemmet som ju är gamla Fagereds sanatorium, och hållit föreläsning om sanatoriet. Vi har varit här flera gånger under våra efterforskningar och nu var det kul att få komma tillbaka och inte bara ställa frågor utan faktiskt ha något att berätta.
Det finns otroligt mycket att förtälja om Fagereds sanatorium. I regionarkivet finns 25 hyllmeter med handlingar… Verksamheten var igång i drygt 50 år och det hann hända mycket med både vården och patienternas situation under den tiden. Men föreläsningen som berättar om allt skulle bli olidligt lång. Det blir att göra ett urval som vi tror passar hos varje enskild publik.
I höst ska vi hålla fler föreläsningar och då kommer urvalet att bli lite annorlunda än det var ikväll.
Eftersom Rebecka har släktingar som vårdats här blir det också känslosamt att komma till Lia och prata och visa bilder. Det var ju här de var! I hopp om att bli friska. Men inte alltid med den utgången, tyvärr. Behandlingen fungerade för många, men inte för alla.
Här stundar läsfest, hoppas vi! Carl-Johan Vallgrens senaste roman – Din tid kommer – låter Fagereds sanatorium vara med på ett hörn, men då som Lyahemmet. Det är en lätt förklädnad utifrån det namn anläggningen hade under många år då långvård och psykiatrisk vård bedrevs i lokalerna. Då kallade anläggningen för Liahemmet, och det är så de flesta nu levande hallänningar refererar till stället. Sanatoriet stängde ju 1965, när lungkliniken i Halmstad öppnade. Vi fick tag i ett exemplar av boken tidigare i veckan och nu stundar läsning.
Valborgsfirande vid Fagereds sanatorium. Anders Kvints bilder
Vad har vi här? Fanor och plakat och ett långt demonstrationståg? En man spelar dragspel och en annan är beredd att ta upp fiolen. Några personer ser på tåget när det passerar. En man tittar ner på ståhejet från ett öppet fönster. Tre flickor står tillsammans på gräsmattan.
Platsen är Fagereds sanatorium och fotografiet är troligtvis från något av åren runt 1940. Trädets kvistar saknar ännu löv. Det här är en av bilderna i en serie om flera, och tack vare inspel från Fageredsbor vet vi att det här är bilder från ett Valborgsfirande. På ett av de andra fotografierna syns unga kvinnor i vita klänningar – så kallade vårflickor.
Det hela har formen av en demonstration, men är den allvarligt menad? Plakaten bär budskap om att patienterna ska tillåtas vara uppe längre om sommarkvällarna . Ett plakat säger att man inte ska klövra (hångla) i dagrummet. ”Välkommen härliga vår!”, säger ett tredje.
Alla patienter vid Fagereds sanatorium skulle följa sjukhusets regler. Bild: Dick Gillberg
Ordningsregler på sanatoriet, var en av alla de saker som vi inte tog upp under vår senaste föreläsning i ämnet Fagereds sanatorium och den stora striden mot lungsoten. För det finns ju så mycket att berätta! Ja, i veckan höll vi föreläsning hos Föreningen Varbergs Museum och mötte en intresserad publik. Flera bland åhörarna hade koppling till anläggningen på ett eller annat sätt.
Men ordningsreglerna var det ja. De är flera och kommuniceras bland annat i sanatoriets första årsredovisning. Den första paragrafen säger att man som patient ska följa de föreskrifter som ges av läkare, husmor och sköterskor. Paragraf 2: ”Patient skall gå till sängs och stiga upp på fastställd tid, punktligt infinna sig till måltiderna samt på föreskriven tid intaga anvisad plats å ligghallen och där kvarbliva den bestämda tiden. Promenader få endast företagas efter läkarens ordination och inom det område som av honom anvisas. Endast efter medgivande av läkaren må patient avlägsna sig utom sjukhusets område.”
Reglerna förbjuder också hurrarop och visslingar i sovrummen, liksom sång och musik. Snus och tobak får inte brukas, om inte läkaren ger tillåtelse till det. Kortspel och spel om pengar är också förbjudet.
Den sista paragrafen lyder: ”Anser sig patient hava skäl till klagomål anmäles sådant hos läkaren eller direktionen.”
Gillberg & Kvint 